Kategori: Biografier

Rod Stewarts självbiografi handlar om hela hans musikkarriär, han delar med värme och humor med sig av sina möten med andra artister. Nu finns ROD- the autobiography äntligen på svenska. En läsvärd bok om en av världens mest kända artister.

Rod Stewart är en genuin rock ’n’ roll-legend, känd för sin hesa stämma, sina dansvänliga hits, sitt ­eldiga fotbollsintresse och sin fäbless för blondiner. I sin mustiga självbiografi berättar han med humor och en stor dos självironi om vägen från arbetarkvarterens London till världens stora scener.

Han är en av världens mest säljande rockmusiker genom tider­na. Idag, efter 50 år i rockhistoriens centrum, har Rod Stewart en enastående livsberättelse att dela med sig av. Varmt och humo­ristiskt beskriver han fascinerande möten med kultförklarade personer som Jimi Hendrix, Ronnie Wood, Mick Jagger, Janis Joplin, Elton John, David Bowie ­och många fler. Läsaren sveps med av Rod Stewarts berättarglädje och får personliga och unika ögonblicksbilder av händelser som format musikhistorien. En och annan rad ägnas också åt hans intresse för kvinnor, som bland annat resulterat i tre äktenskap och åtta barn. Författaren bjuder också på oväntad kuriosa, som att han sedan barnsben är en hängiven modelljärnvägsbyggare.

Rod Stewarts tycke för Sverige uppstod redan på 70-talet då han hade ett skandalomsusat förhållande med det blonda bombnedslaget Britt Ekland. Sedan dess har rockräven Stewart uppträtt många gånger här för fullsatta arenor, senast fyllde han Globen 2010.

”Jag har packat resväskan. Jag har bestämt mig för att dö. Jag vill inte leva längre. Jag har regisserat min egen begravning in i minsta detalj. Gästlistan. Musiken. Maten.”

Som en av Sveriges första svarta fotomodeller blev Camilla Henemark snabbt 1980-talets it girl. På 1990-talet fick hon ett stort internationellt genombrott som frontfiguren La Camilla i det extravaganta popbandet Army of Lovers.

Hon var en stilikon och en diva. En scandal beauty som skapade löpsedlar vart hon än drog fram. Alla ville ha en bit av La Camilla och hon delade med sig generöst. De flockades runt henne, från våra största idrotts- och popstjärnor till topparna inom politik och näringsliv, samt så småningom även Kungens innersta krets.

Under 2000-talet dalar Camillas stjärna. Hon faller hårt, rakt ner till samhällets botten – en tillvaro kantad av hemlöshet, psykisk ohälsa och självmordsplaner.

Adjö det ljuva livet är med sina exklusiva inblickar i en glamourös och förbjuden värld en makalös uppgång och fall-historia. Det här är berättelsen om Camillas hisnande liv. Hur hon bestämmer sig för att avsluta det och påbörja ett nytt.

Den 14 februari 1989, på Alla hjärtans dag, fick Salman Rushdie ett samtal från en journalist på BBC som sa att han hade blivit ”dömd till döden” av ayatollah Khomeini. Han fick för första gången höra ordet ”fatwa”. Brottet? Han hade skrivit en roman som hette Satansverserna, och som anklagades för att vara ”motståndare till islam, profeten och Koranen”.

Så börjar historien om hur han fick gå under jord, flytta från hus till hus och dela sitt hem med beväpnade poliser. Han ombads att välja en alias som polisen kunde använda, och kom att tänka på sina favoritförfattare Conrad och Tjechov. Det fick bli en kombination av deras förnamn: Joseph Anton.

Hur är det att leva under mordhot i mer än nio åt? Här är det att arbeta under sådana omständigheter? Hur är det möjligt att hålla kärleken vid liv och att finna en ny kärlek? Hur formar den förtvivlan han känner hans tankar och handlingar? Hur lär han sig att till slut slå tillbaka? I denna memoarbok berättar Rushdie denna historia för första gången. Berättelsen om vår tids viktigaste kamp för yttrandefrihet. Han berättar om hur slitsamt och ibland komiskt livet kan te sig när man måste dela bostad med beväpnade poliser, om kampen för stöd och förståelse från regeringar, förläggare, journalister och författarkolleger – och om hur han till slut fick sin frihet.

Hans historia är unik och underhållande, och han berättar den själv på dessa sidor.

Han föddes under ett år med hungersnöd i en liten österrikisk stad, son till en sträng och enkel polischef. Han drömde om att åka till USA för att bli bodybuildingmästare och filmstjärna.

Vid tjugoett års ålder bodde han i Los Angeles och hade krönts till Mr. Universe.

Inom fem år hade han lärt sig flytande engelska och blivit världens främsta bodybuilder.

Inom tio år hade han tagit sin collegeexamen och var miljonär på sina affärer i fastighetsbranschen och inom bodybuilding. Han hade dessutom belönats med en Golden Globe för sin skådespelarinsats i filmen Kraftprovet.

Inom tjugo år var han världens största filmstjärna, gift med Maria Shriver, en framträdande gestalt inom det republikanska partiet och en del av Kennedy-familjen.

Trettiosex år efter flytten till USA valdes han till guvernör i Kalifornien, världens sjunde största ekonomi. Han ledde delstaten genom budgetkriser, politiska omvälvningar och naturkatastrofer.

Tillsammans med Maria Shriver har han uppfostrat fyra fantastiska barn, och i svallvågorna av en skandal som han orsakat själv, kämpade han för att hålla sin familj samman.

För första gången berättar han nu hela historien om sitt liv, med egna ord. Det här är Arnold – med total recall.

Tio berättelser om bröstcancer.

Varje år får 8 000 svenska kvinnor beskedet att de har bröstcancer. Det är 21 kvinnor varje dag. En kvinna var 68:e minut.
För att väcka uppmärksamhet kring sjukdomen och bidra till forskning och vård ger Månpocket ut en antologi med nyskrivna och personliga texter om hur det kan vara att leva med och efter sjukdomen, som drabbad eller anhörig.
Kända författare och helt vanliga svenskar – överlevande, partners, barn och barnbarn – berättar om sina erfarenheter av bröstcancer. Deras texter är vittnesmål från en plats där alla föreställningar om livets självklarhet ersätts av rädsla och ovisshet, men där lycka och hopp fortfarande kan spira.
Åsa Lantz, Clara Lidström (UnderbaraClara), Johanna Nilsson, Karin Thunberg och Karin Wahlberg bidrar med varsin text. Författaren och journalisten Lena Katarina Swanberg har intervjuat Gaby Borglund, Bo-Göran Lickander, Carina Lundberg Markow, Linda Olofsson samt Elisabeth Roos och skrivit deras berättelser. Med förord av professorn och författaren Stefan Einhorn.
Månpocket skänker hela sin vinst från bokens försäljning till BRO, Bröstcancerföreningarnas riksorganisation.

Flykten från läger 14 är den första inifrånskildringen av ett nordkoreanskt arbetsläger eller koncentrationsläger. Det är också den första berättelsen om någon som har rymt ur ett sådant läger.

Shin Dong-huyk föddes i lägret 1982 och kände inte till något annat än den värld som fanns innanför det elektriska taggtrådsstängslet. Han föddes inspärrad och under de första tjugo åren av sitt liv svälte han, torterades och underkastades alla koncentrationslägrets fasor tills den dag han lyckades fly och fann en helt okänd värld utanför taggtråden.

I Flykten från läger 14 berättar journalisten Blaine Harden om Shins ofattbara livsöde och resa, och visar för första gången vilka ohyggligheter som äger rum i fånglägren. Man räknar med att det i dag sitter uppemot 200 000 fångar i dessa läger, dömda som motståndare til regimen. I Nordkorea är man skyldig i tre generationer för sådana brott, riktade mot landets idé och ledning. Blaine Harden sätter strålkastarljuset på den ljusskygga och totalitära regim som vi vet relativt lite om, som resten av världen fruktar eller blundar för.

Från tolvårsåldern var mitt huvud fyllt av bara två tankar som sedan dess nog aldrig lämnat min skalle: flickor och resor ut i världen.
Herman Lindqvist, journalisten och författaren som har skrivit Sveriges historia i elva band och fått både folkets och kungens barn att sluka den, han vänder nu blicken mot sitt eget liv och ger oss sin egen historia: Mitt i allt.
Herman Lindqvist växte upp på svenska ambassaden i Helsingfors där hans far var pressattaché. En ström av politiker och korrespondenter gästade hemmet och det blev alldeles naturligt att Herman ville ut i världen som journalist. I sin bok berättar han om åren i hetluften, då han upplevde ett tjugotal krig i tre världsdelar. Men han berättar också om sina förfäder i den svenska arbetarrörelsen, om barndomen som präglade honom i efterkrigstidens Helsingfors, om olyckor och glädjeämnen och om ett livsavgörande möte i Kairo.
I Mitt i allt berättar Herman Lindqvist också om framgångar och motgångar med böckerna han har skrivit (fler än femtio!), om storverket Historien om Sverige, om hur ”Hermans historia” i TV kom till och om hur han fick ett hemligt uppdrag av kung Carl Gustaf.
Miljoner läsare har blivit intresserade av historia tack vare Hermans berättelser om människorna bakom den. Hans egen historia är förstås också full av människor. I Mitt i allt bjuder han på överraskande porträtt av kända och okända, kungligheter och vanligt folk, men framförallt lär vi känna honom själv. Han är lika underhållande som vanligt, men bakom det goda humöret i självbiografin skymtar allvaret. Herman delar med sig av det som livet lärt honom.

För mer än tio år sedan fick artisten Andreas Lundstedt reda på att han bär på hiv. Idag är han den enda offentliga personen i Sverige som valt att gå ut med det. I Mitt positiva liv berättar han för första gången hela sin historia.

Vi känner Andreas Lundstedt från Alcazar, musikalscenen, Melodifestivalen och en mängd andra glamorösa och glittriga sammanhang. Men under mer än ett decennium har Andreas burit på hiv, något han under många år höll hemligt till och med för sin familj.

I Mitt positiva liv får vi för första gången läsa hela Andreas historia. Från uppväxten i Knivsta med talangjakter, showande och tonårsförälskelser till showgruppen Stage Four tillsammans med Lisa Nilsson, Peter Jöback och Lizette Pålsson i slutet av 80-talet. Åren som aerobicsledare i New York med sena partynätter, vänskapen med Mona Seilitz och starten med Alcazar som inom kort hade lagt världen för sina fötter. Turnéerna, kärlekarna, karriären.

Och mitt i alltihop: Dagen-när-Andreas-fick-veta-att-han-skulle-dö-dagen.

”Är det ett krig som dragit fram”, undrar skådespelaren Johan Hedenberg i sin självbiografiska Lill-Tarzan å jag – En berättelse från världens bästa land. Han är 50 år och har precis fått veta att 28 av hans barndomskamrater från uppväxtens Grimsta och Vällingby idag är döda. Många dog vid unga år.

Johan berättar öppenhjärtligt om uppväxten i 1960-talets mönsterförort och växlar därifrån till bilder från 1980-, 90-, 00-tal och nutid där vi lär känna Johan under olika faser av hans liv. Hans egen framgång står i bjärt kontrast till uppväxtvännernas undergång. Men med värme och inte sällan självironi och humor återger han möten med vännerna från uppväxten – på Svartsjöanstalten där Johan under några år arbetar som plit och vännerna sitter inne, i Kungsträdgården på väg till Café Opera för att fira framgången på Dramaten möter han missbrukaren Ubbe från barndomen, i en signeringskö på Åhléns möter han Ubbes mamma som berättar att Ubbe dött av en överdos.

Berättelsens epicentrum är när Lill-Tarzan och Johan har gjort ett brännbollsslagträ i slöjden som visar sig vara för tungt för dem att använda. De bestämmer sig för att gömma undan slagträet tills de är tillräckligt stora för att använda det. Det har fallit på Lill-Tarzans lott att förvara slagträet. En dag sitter han som vanligt uppe i eken utanför sin lägenhet. Han har perfekt insyn i bostaden där han ser sin pappa sitta vid köksbordet. En man kliver in genom porten och vidare in i lägenheten, där fattar han tag i slagträet och misshandlar pappan till döds. Lill-Tarzan klättrar aldrig mer upp i eken.

Kända personer som Kenta, Stoffe och Benny Andersson skymtar också förbi i det svenska folkhemmets flaggskepp Vällingby.

Med stor träffsäkerhet och ur barnets perspektiv, där inget egentligen är konstigt eller hemskt, beskriver Johan Hedenberg en uppväxt där våld, alkohol och droger är en naturlig del av vardagen på samma sätt som upptågen och sammanhållningen mellan vännerna är det.

Den ultimata Raoul Wallenberg-biografin

Den 4 augusti 2012 är det 100 år sedan Raoul Wallenberg föddes

I Raoul Wallenberg. En biografi berättar Bengt Jangfeldt ingående historien om Raoul Wallenbergs liv. Om uppväxten utan far, studierna, åren utomlands, utanförskapet i släkten, tiden i Budapest, arresteringen och försvinnandet i Sovjetunionen. Det är berättelsen om en ung man som växer upp i en privilegierad miljö och inom en familjedynasti med högt ställda förväntningar – en familjedynasti som inte vill acceptera honom. Om en måttligt framgångsrik affärsman som i andra världskrigets slutskede av UD och amerikanska regeringen skickas på ett livsfarligt uppdrag till Budapest, där hans initiativförmåga och organisationstalang gör att 10 000 judar räddas undan deportation och död.

Med stöd i tidigare outnyttjat källmaterial klarlägger Bengt Jangfeldt omständigheterna kring Wallenbergs arrestering och bakgrunden till sovjetledningens beslut att häkta och bortföra den svenske diplomaten.

Raoul Wallenberg. En biografi är inte ännu en bok om ”fallet Wallenberg” utan just en biografi. Här skildras för första gången också hans barndom och uppväxt och det komplicerade spelet kring hans ställning inom Wallenbergdynastin på 1930-talet. Denna stundom skakande skildring är ett resultat av efterforskningar i Wallenbergarkivet, som Bengt Jangfeldt är den förste att få tillgång till.

Boken är rikt illustrerad, till stor del med aldrig tidigare publicerade bilder.

Om Språket är gud:

”Efter den finns inte mycket att tillägga; detta är vad som brukar kallas ett porträtt i helfigur.”

– Curt Bladh, Sundsvalls Tidning

”… det är svårt att tänka sig ett mera mångsidigt och levande porträtt …”

– Bo-Ingvar Kollberg, Upsala Nya Tidning