I Folkmun tar David Vikgren ett brett grepp kring de många källorna av representation, språk och berättelser som konstruerar ett Vi. Genom ett utforskande av såväl en kollektiv som en individuell biografi utanför händelsernas centrum, plockar han isär det förflutnas sägner och samtidens röster och sätter dem samman i nya knastrande lägereldssånger.
I denna bok, som är en synnerligen kamplysten kusin från landet, samsas ett lika gott som vredgat språkhumör längs preparerade pister, varuformer och kungsnarrativ. Här på gränsen mellan Tornedalen och Tulkarm, Norrland och Niger, Kanaan och Kanon är det inte mytens landskap som skrivs fram, men ett som söker formerna för att infria ett historiskt löfte.